Stackars stackars Sanna

Igår var det mest illamående, magvärk, illamående och mer illamående plus en fet förkylning som stod på schemat för mig. Hela dagen låg jag nerbäddad i min säng och tyckte synd om mig själv. Sen kom David äntligen hem och mitt dumma jag tänkte "åh, äntligen sympati!". Men tji fick jag! Mr hade nämligen skavsår, så han tyckte att det var mer synd om honom (?!) Fy tusan alltså!

Och det var ju liksom inget vanligt skavsår heller. Nej, det var infekterat och blodförgiftning på gång! Fast imorse så var, hör och häpna "blodförgiftningen" slut. Mhm. Och även om det hade varit infekterat så hade det fortfarande varit mer synd om mig! Point! Word! Dessa säkerhetskonsulter, inte alls att lita på! Man kan inte leva med dem... ja, det var väl allt?

Idag var det inte bättre heller. Jag skulle till doktorn men orkade inte ta mig dit, så det var bara för säkerhetskonsulten att boka om tiden och för mig att fortsätta lida. Så jag sov tusen timmar istället.
Men sen har jag i regn, kallsvett och ännu mer illamående dragit mig iväg till kopparstaden, där jag träffade en otrevlig dam (host moderat host) och det visade sig vara helt i onödan som jag kommit dit. Eftersom kopparstadens personal är inkompetenta. Jag började i princip gråta (eller kanske bokstavligen talat) så det var lika bra att gå hem igen, innan häxan såg att hon lyckats med sitt mål, alltså att skada mig.

Ack ja. När pepsi maxen ger mig lika mycket som vatten, då vet man att det är illa.
RSS 2.0