Fredagen
Jag och Isabel wroomade runt i falun och tittade på våra blivande hus. Vi hade nämligen turen att Isabels mamma brutit foten så att hon fick låna bilen flera dagar. Sedan på kvällen innan vi skulle gå ut hände en lite pinsam sak. Jag knackade på Isabels dörr för att få låna superlim till mitt trasiga hårspänne. Hon svarade att det gick bra och jag gick in, slog mig ner på en stol och satte igång att limma. Jag märker att Isabel ser rätt irriterad och skyldig ut, hon kan ju bara göra en viss sak (..) där hon ligger nerbäddad i sängen. Så jag blir lite stressad och limmar lös totalt medan hon (VAD JAG ANTAR) fortsätter med sitt. Vilket resulterar i att hon kommer ungefär samtidigt som jag har spillt limm över hela handen och fastnat i mig själv. Det var ett speciellt moment vi hade där.

Lördagen
Jag, Henke och Isabel var till borlänge för att gå på marknad. Fast först ville vi såklart till MAX, ungefär den tredje gången den här veckan. Väl på marknaden regnade det iallafall men jag hittade både nougat och en Ronaldo-tröja. Henke köpte solbrillor till sig själv och Isabel men inte till mig. Nehepp! På kvällen gick vi till Engelska där det var karaokekväll i vanlig ordning. Jag och Isabel sjöng håkan. Jag var på lite halvsurt humör eftersom David gått hem innan jag ens börjat bråkat och eftersom jag hade blivit kallad tjockis av någon elaking som inte insåg charmen med "då finns det bara mer sanna att älska", och likt alla hjärtkrossade filmkaraktärer så sjöng jag ut mina smärtor på karaoke. Folk anklagade mig för att ha gjort dem döva efteråt. DÄR SER MAN INGEN BRYR SIG. Ingen betydelsefull iallafall.

Söndagen
Roadtripade jag, Isabel, Henke och David till Örebro där vi hälsade på Henkes föräldrar och tittade på alla svampar och slott som fanns där. Väldigt fint var det. Men till min förvåning upptäckte jag mitt i allt att jag varit överklassbruden som alla hatade, om vi varit en film. Jag klagade på att jag var hungrig, behövde stanna för att kissa tusen gånger och när vi väl stannade och kissade klev jag runt i skogen så att mina skor blev förstörda, vilket jag gormade om och blev assur över. David försökte trösta mig och sa att där går nog bara att skrubba bort. Jag svarade "EH NEJ, det är SIDEN!! DET GÅR INTE ATT SKRUBBA BORT FATTAR DU VÄL".. I rest my case!

 
Utanför vårt blivande hem. (Vi fick dock inte komma in för att mäta och planera möbleringen.)

Måndagen
Jag var till syon och fick reda på att jag snart är klar med gymnasiet, vilket gav mig ångest. Ut i arbetslöshet och värdelöshet. Så jag klagade lite när Davíd kom hem och la även till att min mage är för stor nu för tiden, att jag knappt kan röra mig normalt. Då sa han att han var övertygad att jag skulle bli något stort en dag. Sedan skrattade han allt vad han kunde. Elaking.

Tisdagen
Jag har ingen aning vad jag gjorde egentligen. Isabel påstår att vi "tog det lugnt". Inte gjorde vi något som är värt att minnas, det kan vi iallafall konstatera. Eller jo, pantade mina pepsi max flaskor. Vi fick över hundralappen för den senaste månadens förbrukning. Jag visste väl att jag skulle bli rik på att dricka pepsi max en vacker dag.

Onsdag (Idag)
Jag vaknade av att en blöt David kastade sig över mig och berättade att han var PIP och ville ha PIP. Jag avfärdade förskräckt hela idén och berättade istället om min chinchilla-mardröm för honom. Då skrattade han åt mig och sedan åt vi frukost. Sedan gick han till sitt jobb och jag åkte med Isabel till Soc. Jag satt där ute i väntsalen och iakttog (och skrattade inombords åt) bidragsfiskarna. La märke till att majoriteten av alla där hade converseskor. Intressant.